Som alltid har jag svårt att komma igång när en ny kurs börjar, hjärnan ska ställas om till ny litteratur och nytt ämne. Börja blogga?
Den här gången kickar vi igång svenska & det känns som att jag ska drunkna i litteraturen. Återigen, så är det alltid för mig i och för sig, men det är väl livet som långsam läsare.
Första veckans litteratur var intressant, tror jag. Jag tyckte att jag läste så mycket att jag i slutändan inte kom ihåg något alls. Tacka vet jag studiegruppen som kan få mig på banan genom att friska upp mitt minne! Mycket utav det jag läste första kursveckan kändes ganska bekant (jag kom faktiskt ihåg lite), men det på att bra sätt. Upprepning skadar aldrig och är det något som jag har kommit till insikt med sen jag började på högskolan så är det att ALLT man lär sig glöms bort om det inte hålls efter. Allt är färskvara.
Vad jag fastnat för mest i litteraturen är nog ändå den stora inverkan hemmens engagemang har på elevernas skolresultat. "Det har man ju alltid hört..." men det är ändå något speciellt att läsa att det faktiskt är forskningsbaserat. Barn med föräldrar som läser för dem, involverar dem i skrivande, t.ex. handlingslistor och dylikt, presterar alltså bättre i skolan. Det låter ju kanske inte som någon vidare "rocket science" & det kan man väl kanske fatta, men ändå. Tänk att en vårdnadshavare är så viktig för barnens skolgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar